Din varukorg

Varukorg (0)

Tubkikare

Tubkikare finns i en mängd olika modeller och storlekar, den huvudsakliga skillnaden jämfört med en handhållen kikare är att den kan stativmonteras, för att kunna användas vid högre förstoringar och ge en stabilare bild. En tubkikare är särskilt lämpad för betraktande på riktigt långa avstånd, i fjällen, eller ut över havet. En dyrare tubkikare har oftast ett renare glas och en ytbehandling av högre kvalite, detta ger i sin tur ett större ljugenomsläpp och en skarpare bild. Linsdiametern avgör till stor del ljusintaget och vilken kvalite och kontrast bilden får, vanliga storlekar på tubkikare är 15-45x65, 20-60x60, 20-60x85. Några tillverkare av tubkikare; Bushnell, Vortex, Zeiss, Leica, Nikon.

Tubkikare Tubkikare
Tillbehör Tillbehör
Stativ Stativ

Tubkikare


Tubkikare

En tubkikare är ett bärbart teleskop där förstoringen normalt ligger på 20-80x och i vissa fall ännu högre. Fördelen med en tubkikare jämfört med de mera vanliga handhållna kikarna är möjligheten att nyttja en högre förstoring utan att försaka stabilitet i bilden, detta sker med hjälp av stativmontering. Tubkikare är i praktiken alltid avsedda att monteras på stativ, med några få undantag. Vissa modeller har utbytbara okular så man kan välja en förstoringsgrad som passar ens specifika behov.


Objektivdiameter

Objektivdiametern på en tubkikare avgör vilken ljusinsamlande förmåga tubkikaren har, objektivlinsens diameter varierar i regel mellan 50-80mm, ju större diameter, desto tyngre och dyrare blir också tubkikaren, men den ljusinsamlande förmågan ökar också med motsvarande grad, en tubkikare för normalt bruk har ofta en objektivlins på 60mm eller 80mm. Ska man titta mycket vid lågljusförhållanden såsom gryning, skymning så är en tubkikare med större linsdiameter att rekommendera. En tubkikare med 60mm lins eller mindre kan vara att föredra om kikaren skall bäras med på vandring eller på resan, eller i huvudsak användas för snabba observationer.


Förstoring

Valet av okular bestämmer vilken förstoring en tubkikaren klarar. Vilken förstoring som är den bästa avgörs av ett antal faktorer, men rent generellt kan sägas att en förstoring på under 20x är ovanligt, då lättare, billigare och mindre handhållna kikare kan klara det utan större problem. Förstoringsgrader på mer än 60-70x leder till ett sämre ljusinsläpp och även med stativmontering så kan bilden uppfattas som allt för skakig, likaså blir synfältet mer begränsat vid en högre förstoring. För fågelskådning kan man säga att 20-30x är den förstoring som passar bäst, denna förstoring ger också ett brett synfält och ett bra ljusinsläpp.

Hur mycket större ett föremål uppfattas genom en tubkikare jämfört med hur det uppfattas för det vanliga ögat utgör tubkikarens förstoring. En tubkikare som förstorar 20x gör att objektet upplevs vara 20 gånger närmare än vad det egentligen är, så en fågel som är 100 meter bort ser alltså ut att befinna sig på 5 meters avstånd. Kom dock ihåg att en tubkikare kommer att förstora allting; vilket inkluderar värmevågor, skakningar i stativ, rök (damm), luftföroreningar, etc., dvs. allt som begränsar den maximala användbara förstoringen.

En tubkikares förstoring är begränsad till ca 1x per mm hos bländaren under pefekta observationsförhållanden. En 60mm tubkikare är därför kapabel till som mest 60x förstoring, vilket förklarar varför tillverkare av 60mm tubkikare inte gör okular med en högre förstoring. Försök att öka förstoringen ännu mer i detta fall skulle endast ge en otydlig och otillfredsställande bild. Låg- till medium förstoring ger oftast de bästa bilderna under normala förhållanden, jämfört med bilder vid maximal förstoring. Som en generell regel kan man säga att den högsta användbara förstoringen vid dagsljus är ungefär lika med bländaren hos tubkikaren delat med 2, vilket ger 30x för en 60mm tubkikare, och 40x för en 80mm tubkikare, etc.


Ytbehandling

En påkostad ytbehandling av linserna är mycket viktigt för att erhålla optimala prestanda hos alla optiska instrument, men särskilt för kikare och tubkikare. För 70 år sedan så lyckades man endast förmedla ca 50% av det ljus som samlades in av linserna på en 7x50 kikare. Resten absorberades i glaset eller försvann i systemet. Med utvecklingen av antireflektiv ytbehandling så ökade ljustransmissionen till ca 85%. Idag så används bla. ytbehandlingar av magnesiumfluorid för de mer exklusiva tubkikarna vilket ökar ljustransmissionen till ca 89%, och med flerlagerbehandlade linser får man ett ljusgenomsläpp på otroliga 98% per linsyta.


Rak eller Vinklad

Det finns 3 olika typer av tubkikare, den raka varianten, där okularet sitter i en rät linje i förhållande till tuben, den vinklade tubkikaren, där okularet sitter i en 45 graders vinkel i förhållande till tuben samt ytterligare en mera ovanlig axelmonterad variant.

Den vanligaste designen och den som säljer mest är den vinklade tubkikaren, denna passar bra för de flesta ändamål såsom fågelskådning, observationer från utkiksposter, mm. Man har här det vinklade okularet som är lättare att titta in i ovanifrån och som för många anses ge den behagligaste tittpositionen. Den raka tubkikaren används ofta i mer specialicerade syften, kanske av proffsfotografer som skall rapportera från idrottsmatcher, eller av gevärsskyttar (målskytte).


Bländare

Bländaren hos en tubkikare är densamma som diametern hos objektivlinsen i millimeter. En stor bländare ger normalt sett en ljusare bild än en mindre bländare vid alla förstoringar, särskilt i lågljus, och kommer också att ge en mer högupplöst bild vid alla ljusförhållanden.

Utgångspupill

Den ljusa cirkel som du ser när du håller en tubkikare mot en ljuskälla är utgångspupillen. Ju större utgångspupill en tubkikare har desto ljusare kommer bilden att bli. Eftersom utgångspupilldiametern är lika med bländarens diameter (i mm) delat med förstoringen hos okularet, så kan man se att förstoring och ljusstyrka är direkt relaterat. Ju högre förstoring hos en tubkikare, desto mindre utgångspupill och mörkare bild.

En tubkikare är mest effektiv när man matchar utgångspupillen med de rådande ljusförhållandena. Med ett zoom okular så är detta enkelt genom att ändra förstoringen på okularet tills dess att bilden ser optimal ut. Ditt öga kommer att ge dig information om när utgångspupillen är för liten, till exempel för att bilden då kommer att bli mörkare med mindre vibranta färger. Om förstoringen minskas så ökar ljuset i bilden genom att man får en större utgångspupill. Men att kompromissa något med förstoringen för att få en ljusare bild är oftast den bästa lösningen.

Men ett okular med fast förstoring så blir problemet lite svårare att lösa, då du måste bestämma i förväg vilka ljusförhållanden du oftast planerar att titta i och välja ditt okular efter det. En utgångspupill på 4mm (15x på en 60mm tubkikare) är bäst för skymningsobservationer, då pupillen utvidgas till denna storlek och ännu mer då dagsljuset försvinner. Okular med 2mm - 3mm utgångspupill (30x - 20x på en 60mm tubkikare) är bäst för observationer dagtid, då dagsljuset gör att pupillen drar ihop sig till denna storlek och ännu mindre. Utgångspupiller på 1.5mm och mindre (40x och upp på en 60mm tubkikare) är användbara normalt sett endast vid mycket ljusa förhållanden.

Andra faktorer kan dock vara ännu viktigare än utgångspupill vid val av okular, om du fågelskådar på relativt korta avstånd, så kanske du föredrar det bredare synfältet hos ett 20x eller 22x vidvinkelokular för att kunna hålla en hel flock fåglar i synfältet, hellre än att få ett smalare synfält med ett 30x okular även om den större utgångspupillen hos 20x okularet tappar en del ljus i fullt dagsljus.

Inget okular kommer någonsin att bli så ljust så att det skadar dina ögon, så därför är det viktigt att undvika en för liten utgångspupill, och hellre välja en lite för stor. En 60mm tubkikare vid 60x förstoring har en utgångspupill på 1mm, den minsta realistiska användarbarheten i mycket ljusa förhållanden, men bilden blir oftast för mörk om det är molnigt eller mulet. Det kommer troligen bli alltför mörkt tidiga mornar eller sent på kvällen. Samma 60mm tubkikare ger vid 20x en utgångspupill på 3mm, en bättre matchning till din pupills diameter i lågljus, vilket ger mycket mer skarpa och färgrika bilder.


Skymningsfaktor

Utgångspupill bör inte endast vara det som du väljer en tubkikare efter. En 60mm tubkikare vid 20x och en 90mm tubkikare vid 30x har båda en 3mm utgångspupill, men 90mm kikaren är ljusare tack vare större ljusinsamlande kapacitet Skymningsfaktorn är ett bättre sätt att bedöma hur väl en tubkikare presterar i lågljus än utgångspupillen, då den balanserar ljusinsmalande egenskaper hos objektivlinsen med förstoringen hos okularet (båda påverkar hur mycket detaljer som går att uppfatta). Man räknar fram skymningsfaktorn genom att multiplicera tubkikarens förstoring med diametern på objektivlinsen, sedan tar man roten ur detta värde. Ju högre skymningsfaktor desto bättre är tubkikaren anpassad för gryning, skymning och lågljustillfällen.

En 60mm tubkikare vid 20x, har till exempel en skymningsfaktor på 34.6, medan en 90mm tubkikare vid 30x har en skymningsfaktor på 52, vilket förklarar varför den senare har bättre lågljusprestanda trots att kikarnas utgångspupiller är desamma. Om tex. fågelskådning vid lågljus är viktigt för dig, och du inte kan välja mellan två olika tubkikare, sök då efter skymningsfaktorn för varje tubkikare vid samma förstoring. Tubkikaren med den högsta skymningsfaktorn ger den mest detaljerade bilden vid lågljus.


Synfält

Synfält, är den diameter (bredd) på bilden man kan se genom en tubkikare vid ett avstånd på 1000 meter. En tubkikare med ett synfält på 50 meter vid 1000 meter (endast 1°) kommer att ha ett motsvarande 5 meter brett synfält på 100 meter. Man kan lätt se att tubkikare i första hand är avsedda för medellånga- till långa avstånd och att observationer på kortare avstånd nästan alltid är att föredra med en handkikare med lägre förstoring och ett bredare synfält. Ett okular med högre förstoring kommer alltid att ge ett smalare synfält, därför är det vanligaste okularen på marknaden variabla, dvs. man kan justera förstoringen på kikaren inom ett visst intervall, vanligast 20-40x, 20-60x, 20-80x, detta är mycket praktiskt då man vid behov kan justera ned förstoringen för en "större" och bredare bild.


Fokusering

Det finns två olika typer av fokusering för tubkikare:

En 'fokuseringsratt' som löper hela vägen runt tuben eller okularet på tubkikaren. Vrider man på den så ändras fokusen, men kraften som behövs kan dessvärre i vissa fall leda till att kikaren flyttas från målet, detta är vanligare vid högre förstoringar än vid lägre. Normalt sätt är ett helvarv på 360° tillräckligt för att gå från närfokus till oändlighet, detta gör denna typ av fokusering mycket användbar för snabba observationer.

En annan form av fokusering är den där man använder sig av en mindre fokuseringsratt allokerad ovanpå eller på sidan av tubkikaren, som kan kräva 5 varv eller mer för att gå hela vägen från det kortaste fokuserbara avståndet till oändlighet, detta gör dessa tubkikare mer exakta än andra fokuseringssystem. Denna form av fokusering är dock långsammare, vilket särskilt kan visa sig när man tittar på rörliga objekt. På grund av detta så är 'knappfokusering" i första hand avsedd för fotografering eller observationer av statiska objekt, då en skarp fokus är viktigare än en snabb fokusering.


Närgräns

Närgräns, är det kortaste fokuserbara avståndet för en tubkikare, där man fortfarande kan se en skarp och tydlig bild. Då en tubkikares synfält normalt sett är mycket smalt, så är dessa inte designade för observationer på korta avstånd, normalt ligger närgränsen på 7-10 meter.


Ögonavstånd

Ögonavståndet är det kortaste avståndet mellan ögat och okularet, som ändå låter dig se hela synfältet och en full och korrekt bild av objektet. Även om ett långt ögonavstånd är viktigt för behaglig observation, så är det särsklit viktigt om du bär glasögon, då glasögonen kan begränsa hur nära okularet du kan komma för att se hela synfältet. Om man har mindre synfel eller mildare astigmatism, så kan man oftast använda en tubkikare utan glasögon och kompensera med justering av fokus istället, då fokuseringsratten oftast har tillräckligt med utrymme för att ta hänsyn till detta. Om man har allvarlig astigmatism kan man vara tvungen att alltid ha glasögon, i så fall skall ögonavståndet till okularet vara minst 12-15mm eller längre för att man skall se hela synfältet.


Stativ

Alla tubkikare kommer med ett inbyggt stativfäste med en gänga på 1/4"-20, detta låter kikaren monteras till ett vanligt kikarstativ eller kamerastativ (samma standard). Vid lägre förstoring så kan tubkikare oftast utan problem även med billigare stativ, men vid högre förstoring så kan det bli frustrerande om stativet inte är tillräckligt stabilt. Snåla därför inte för mycket på stativet, då det utgör en viktig del för hela upplevelsen. De flesta stativ är tillräckligt starka för att hantera en tubkikare medn en vikt på 1000-2000 gram, men var noga med att kontrollera detta innan köp, så inte er dyra investering faller i backen av misstag.

Din varukorg

Varukorg (0)