Logo
Kikare

ATN

Bushnell

Canon

Docter

Fujinon

Kahles

Kowa

Leica

Leupold

Meopta

Newcon

Nikon

Pentax

Sightron

Simmons

Steiner

Swarovski

Tasco

Vortex

Weaver

Yukon

Zeiss


Kikare


Kikartyper

Kikare är i regel konstruerade för ett specifikt syfte, olika modeller såsom kompaktkikare, marinkikare, fågelkikare, jaktkikare, zoomkikare är alla handkikare och skiljer sig i detta avseánde från tubkikare eller teleskop som monteras på stativ. Handkikare skiljer sig i huvudsak när det kommer till vilken design som används (porrprisma eller takkantsprisma), vikten på kikaren och objektivdiametern, dessa olika faktorer ger kikaren de egenskaper som är tänkta att passa för ett visst specifikt ändamål. Handkikare finns i en mängd olika designer och typer; 8x42, 10x42, 8x40, 8x32, 10x50, 7x50 är de vanligaste modellerna.


Fågelkikare

Fågelkikare finns i olika former och designer men ligger normalt runt 8x32, 10x32, 8x42, 10x42, de är ofta av takkantsprisma typ för att göra dem smidigare och lättare och även för att ge möjligheten att följa en fågel i flykten. Fågelkikare är alltsom ofast vattentäta, kvävgasfyllda och gummiarmerade för en stötsäker funktion. De är avsedda att kunna användas i alla förhållanden. Exempel på några fina fågelkikare är bland annat; "Bushnell Legend Ultra HD 10x42", Bushnell NatureView 8x42, Leica Ultravid 8x42 HD, Leupold BX-2 Acadia 8x42, Nikon Monarch 8x42 DCF WP, Pentax DCF CS 10x42, Steiner SkyHawk Pro 10x32, Swarovski EL Swarovision 10x42, Vortex Diamondback 8x42, Zeiss Victory HT 8x42.


Marinkikare

Marinkikare är i första hand avsedda att brukas på eller runt vatten, de har normalt en förstoringsgrad på 7x och en linsdiameter på 50mm, vilket ger kikaren beteckningen 7x50. 7x förstoring ger ett bredare synfält och en vidare vy över landskapet och horisonten. Marinkikare är inte begränsade till 7x50 utan finns även i versioner som 10x50, 12x50, etc. Linsdiametern är ofta 50mm eller större då man vill få ett optimalt ljusinsläpp även vid lågljustillfällen såsom gryning eller skymning. Rekommenderade marinkikare som uppskattas av våra kunder är bland annat; Bushnell Marine 7x50 Belyst Kompass, Canon 10x42 L IS WP, Docter Optik 7x40 B/GA, Fujinon 7x50 WP-XL Mariner, Nikon 7X50 CF WP Oceanpro, Night Optics M750C 7x50, Pentax 7x50 Marine Kompass, Steiner Navigator C 7x50 Kompass.


Kompaktkikare

Kompaktkikare eller minikikare, är en typ av handkikare där man valt att kompromissa en del med synfält och ljusinsläpp för att göra kikaren så liten och behändig som möjligt. Kompaktkikare är utmärkta att ta med sig på resan, på vandringen (för minimal vikt) och vid alla typer av sportaktiviteter. Kikarna ger en bild som normalt är i klass med vanliga större handkikare, men är lite mer begränsade i funktionen när det kommer till lågljus och mörker. Även synfältet blir lite mindre brett, då objektivlinserna är mindre. Några fina kompaktkikare som presterar väl är; Bushnell Trophy XLT 10x28, Docter Compact 10x25, Leica Ultravid 10x25 BR, Pentax DCF LV 9x28, Swarovski Pocket 10x25 B, Zeiss Victory Compact 8x20 T*.


Jaktkikare

Jaktkikare är en annan typ av handkikare, de är i de flesta avseénden rätt lika fågelkikare, men kan ha en något tjockare gummiarmering och därför vara lite mer stötskyddade och mindre känsliga för ovarsam behandling. Jaktkikare kommer också ofta i kamouflagefärg eller i mörkgröna kulörer för att smälta in bättre. Jaktkikare är tänkta att användas i skog och mark, över fält och hyggen. Förstoringen varierar, men ligger oftast mellan 7x och 12x. Jaktkikare kan ha flip-up skydd, och har ofta snabbfokus för att snabbt kunna ställas in. Kroppen är ofta vattenskyddad av flera lager O-ringar för att säkra en imfri och vattensäker funktion. Uppskattade jaktkikare finns i form av; Bushnell Trophy XLT (alla modeller), Bushnell Excursion EX, Kahles 8x42, Leupold BX-2 Cascades 10x42, Meopta Meostar B1 7x42, Nikon Monarch 7 8x42, Steiner Nighthunter XP 10x44, Vortex Talon HD 10x32, Zeiss Conquest HD 8x42.


Zoomkikare

Zoomkikare har möjligheten att zooma inom ett visst förstoringsspann, vanligtvis mellan 10x och 30x. En zoomkikare kan vara lämplig att köpa om man vill ha större möjligheter att anpassa kikaren efter en viss uppgift, en större mångsidighet alltså. De högsta förstoringarna är i de allra flesta fall inte möjliga att använda om kikaren inte stativmonteras, förstoringar över 12-14x är normalt för höga för att på ett effektivt sätt kunna brukas utan montage. Zoomkikare ger dig möjligheten att komma riktigt nära ett föremål och uppfatta detaljer som normalt inte går att urskilja med en vanlig lågförstorande handkikare på 6-8x. En förstoringsgrad på 20-30x ligger nära vad en tubkikare presterar på de lägre förstoringarna och kan ge en imponerande bild av avlägsna föremål, tex. båtar på havet, astronomiska objekt eller fjällmassiv. Några rekommenderade zoomkikare; Bushnell Legacy 10-22x50 Zoom, Nikon Aculon A211 10-22x50 Zoom, Tasco Essentials 10-30x50 Zoom.


Förstoring

En kikares förstoring är förhållandet mellan fokallängden på okularet delat med fokallängden på objektivet. En 7x50 kikare har en förstoringsgrad på 7x och en linsdiameter på 50mm, en 10x32 kikare har en förstoring på 10x och en linsdiameter på 42mm, osv. En förstoring på 7 ggr. ger en bild där föremålet upplevs vara 7 ggr. närmare, tittar man således på 700 meter så kommer föremålet upplevas som om det befinner sig på 100 meter. Förstoringsgraden varierar beroende på vilket användningsområde kikaren är konstruerad för. För handkikare ligger förstoringen i regel mellan 6x och 16x, med majoriteten runt 8-10x, vi rekommenderar dock stativfäste för kikare med en förstoring på över 12x, då bilden annars lätt kan upplevas som skakig och ostabil. På bilden kan man se hur ett objekt ser ut vid 0x (utan kikare), vid 4x, 6x, 8x, 10x och 20x förstoring. Vid en högre förstoring så ser objektet ut att befinna sig närmare.

Att välja rätt förstoring innan köp är inte svårt, men tänk på att större förstoring inte alltid är bättre även om det ger en mer detaljerad bild och upplevelsen att komma närmare föremålet man tittar på. En högre förstoring hos en kikare leder till en lägre ljusstyrka och ett smalare synfält (hur brett man ser i meter räknat på ett visst avstånd, tex. 1000 meter). Likaså blir en kikare med högre förstoring svårare att hålla stilla för att kunna urskilja de minsta detaljerna.


Linsdiameter

Objektivlinsdiametern är det andra talet när man beskriver en kikare, för en 7x50 kikare så är objektiven (glaslinserna fram till) 50mm stora och på en 8x42 kikare så är de 42mm, detta mått mäts alltid i millimeter. Diametern på objektiven avgör hur mycket ljus som kan samlas in för att skapa en bild, kikare med större objektivdiameter ger en ljusare och klarare bild än kikare med en mindre objektivdiameter.

Att välja en kikare med fel linsdiameter kan direkt påverka prestandan för den, särskilt vid lågljustillfällen såsom i gryning och skymning. Till exempel så kommer en Steiner Ranger Pro 8x56 kikare att producera en skarpare, ljusare och klarare bild än en motsvarande Ranger Pro 8x42, trots att de har samma förstoring på 8x. Steiner Ranger Pro 8x56 har en större ljustransmission till ögat och därför kommer en större linsdiameter att ge en mer detaljerad och ljusare bild. Nackdelen med en 8x56 kikare och andra kikare med stor linsdiameter, är en större kikare rent fysiskt, och en avsevärt tyngre konstruktion (glaslinser väger en hel del) med en vikt på ofta över 1000 g. En sådan tung kikare kan vara jobbig att bära runt halsen under en längre tid, tex. på en fjällvandring. Därför får man fundera runt kompromisser, såtillvida man inte redan är på det klara med att man behöver en kikare i ett specifikt syfte, tex. för grynings- och skymningsobservationer. Behöver man istället en kikare i första hand för resan, sportaktivitet, jakt eller liknande så kan en modell såsom 8x20 eller 10x25 vara att föredra.


Utgångspupill

Kikare koncentrerar det insamlade ljuset till okularet, vars diameter är objektivdiametern delat med förstoringen. Detta värde anger hur mycket ljus som kommer från kikaren till ögat, då kikaren främst skall användas i dagsljus så är en utgångspupill på runt 2-3mm fullt tillräcklig. Ska kikaren användas mycket i gryning och skymning rekommenderas ett värde på runt 5mm eller högre. Pupillens möjlighet att utvidga sig blir sämre med åren, maximalt kan pupillen utvidga sig till ca 7mm. Utgångspupillens diameter kan man få fram genom att dela objektivlinsens diameter med förstoringen (en 10x50 kikare har således en utgångspupill på 50/10 = 5mm).

För att nå maximal ljusinsamlande kapacitet, så måste utgångspupillen vara lika med eller större än diametern på pupillen vid varje given tidpunkt. Under dagtid är pupillstorleken ca 2 - 3mm och nattetid ca 6 - 8mm. Ju större utgångspupillen är, desto ljusare kommer bilden att vara vid lågljus. Handla Digitalt rekommenderar att man inte går över 7mm i utgångspupill, därför att ögat (pupillen) ändå inte kan utvidgas mer än så och ta emot mer ljus. Fördelen med att ha en utgångspupill över 7 är att det är lättare att få en mer centrerad bild, därför har marina kikare ofta ett värde över 7.


Ljusstyrka

För att få fram en kikares ljusstyrka så multiplicerar man diametern för utgångspupillen med sig själv och då får man värdet för "Relativ Ljusstyrka" som ofta anges av tillverkare. Utgångspupillen räknas fram såsom linsdiametern / förstoringen. Ett värde på 25 eller högre betraktas som "bra" för skymningsobservationer. Ljusstyrka är den mängd ljus som kommer in i kikaren. Storleken på utgångspupillen är det som bestämmer hur ljus bilden blir.

Innan du köper en kikare, fundera då över om du kommer att använda den ofta i lågljus (gryning, skymning) eller i första hand mitt på dagen i fullt dagsljus. Om du i första hand kommer använda kikaren sent på kvällen, eller i tidig gryning (i vissa fall jakt, fågelskådning, etc.) välj då en kikare med högre utgångspupill. Om du använder kikaren i första hand dagtid i fullt dagsljus, välj då en mindre utgångspupill. Undersökningar har på senare tid visat att premium kompaktkikare med en lägre ljusstyrka, under dagtid, kan prestera en lika ljus bild som en större kikare med större utgångspupill.


Skymningsfaktor

Skymningsfaktor är ett mått på hur effektivt kikaren släpper igenom ljus vid lågljusobservationer (gryning / skymning). Ett högre värde är bättre och ger en skarpare och klarare, mer definierad bild. För att få fram "skymningsfaktor" så multiplicerar man objektivlinsdiametern med förstoringen och sen tar man roten ur det värdet. Som exempel, en 8x32 kikare har en skymningsfaktor på 16, medan en 20x80 kikare har en skymningsfaktor på 40. Skymningsfaktorn är i det mesta ett bättre mått på en kikares lågljusegenskaper (jämfört med "Relativ Ljusstyrka").

En Zeiss Conquest 8x30 kikare har en skymningsfaktor på 15.5 och en utgångspupill på 3.75mm; en Zeiss Conquest 10x30 kikare har å andra sidan en skymningsfaktor på 17.3 och en utgångspupill på 3mm. Zeiss 10x30 är således ett bättre val vid lågljus, trots att den har en mindre utgångspupill. Det som avgör vilken upplösning och detaljrikedom en kikare kan leverera bestäms av den mängd ljus som finns tillgängligt vid normal observation. Den normala storleken på en människas pupill under dagen är 2 - 3mm och nattetid utvidgar den sig till 6 - 8mm. Förstoringen spelar en viktig roll vid upplösningen på bilden under dagen och objektivstorleken (och ytbehandlingen av linserna) är viktiga faktorer nattetid. I skymning är dessa egenskaper ännu viktigare för en skarp och klar bild. När du handlar en ny kikare, ta då alltid skymningsfaktor i beaktande. Kom ihåg att ju högre skymningsfaktor en kikare har, desto bättre blir upplösningen i lågljussituationer.


Pupillavstånd

Det interpupillära avståndet, är avståndet mellan pupillerna i ögat, mätt från center till center. En kikare går att justera för detta avstånd så att man kan anpassa det för ens personliga behov, för att få en klar och tydlig bild. Om kikarens pupillavstånd inte är korrekt anpasaat till pupilldistansen, kommer en mörk skugga att uppträda när man tittar genom kikaren. därför skall alltid pupillavståndet justeras först av allt, innan dioptrijustering eller fokusering med centerratten.


Dioptrijustering

Dioptrijustering hos en kikare låter dig ändra fokus hos okulardelen så att det vänstra ögat matchar det högra under observation. Detta är en viktig funktion då de flesta människor oftast har ett öga med bättre syn än det andra, alltså styrkan varierar ofta något mellan ögonen och man kompenserar detta "fel" med hjälp av att justera dioptrin. Den vanligaste formen av dioptrijustering innebär att man justerar fokus genom att vrida det ena okularet. Nackdelen med detta är dock, att på billigare kikare så finns det sällan någon låsmekanism för att hålla justeringen (ringen) på plats. På de dyrare och mer exklusiva kikarna, såsom tex. på Zeiss Victory FL, Swarovski Swarovision, så finns det oftast en låsmekanism. Denna låter dig ställa in dioptrin och kompensera för synavvikelse utan att du behöver oroa dig över att inställningen skall ändras eller rubbas av misstag, vilket kan ske om kikaren hanteras i tät vegitation eller under stressiga förhållanden.


Synfält

En kikares synfält, är den bredd i meter som kan ses på ett visst avstånd, tex. så är synfältet för en kikare med 8x förstoring runt 120m på 1000m, rent generellt så gäller att en högre förstoring ger ett mindre synfält och vice versa. Synfältet kan också uttryckas i antalet grader som kan ses vid ett visst avstånd. Vissa kikare finns också med vidvinkeloptik, främst de av porroprisma design och ger då ett mycket brett synfält, vilket är lämpligt och önskvärt för tex. marina kikare. En kikare med en högre förstoring ger alltid ett mindre synfält än en med lägre förstoring. En Vortex Viper 8x42 med en förstoring på 8x, har ett synfält på ca 115 meter på 1000 meter, samtidigt som en Vortex Viper 10x42 kikare med en förstoring på 10x, kommer ha ett synfält på 106 meter på 1000 meter. Därför är det en fördel att välja en kikare med en lite lägre förstoring om man vill ha ett bredare synfält, en sådan kikare blir också lättare att hålla stilla och uppfatta detaljer med.


Ytbehandling

När du väljer kikare så är ytbehandling av linser en viktig faktor att ta hänsyn till, normalt har dyrare kikare en mer påkostad ytbehandling än billigare kikare. Ytbehandligen avgör klarhet, upplösning, kontrast och kvalitén på bilden som du ser. Ytbehandligen kan också hjälpa dig att avgöra helhetskvalitén hos en kikare innan köp. De vanligaste typer av ytbehandling av linser är de fyra som listas nedan:

Kikare med Fullt Flerlagerbehandlade Linser: Rankas #1 - Detta räknas som den bästa ytbehandlingen på marknaden och dessa linser producerar de ljusaste bilderna av alla. Ytbehandlingen är genomförd i flera lager på varje linsyta.

Kikare med Flelagerbehandlade Linser: Rankas #2 - Denna ytbehandling levererar fortfarande bilder av bra kvalité. En invändig linsyta är flerlagerbehandlad. Normalt är det den första och sista linsytan.

Kikare med Fullt Ytbehandlade Linser: Rankas #3 - Denna ytbehandling ger tillräckligt bra bilder för de flesta användare, men normalt inte för de mer krävande fågelskådarna och naturentusiasterna som använder sin kikare dagligen, eller för professionellt bruk i arbetet. Alla interna linsytor har endast en enkel ytbehandling.

Kikare med Fasytbehandlade Linser / Prismor - Kan man hitta på några av de mest populära högpresterande kikarna såsom tex. hos Zeiss kikare. Det är en kemisk ytbehandling som appliceras på prismorna för att öka upplösning och kontrast.


Ögonavstånd

Ögonavståndet är det maximala avståndet ögat kan placeras från okularet och ändå ge en full och komplett bild av föremålet man tittar på. Ögonavstånd är en viktig sak att tänka på om man bär glasögon, solglasögon, etc. Att förstå ögonavståndets vikt är nödvändigt innan man köper en kikare:

Kikare med minst 12-13mm ögonavstånd - Välj detta om du har glasögon med tunna linser.

Kikare med minst 14-15mm ögonavstånd - Välj detta om du har glasögon med normal llinstjocklek.

Kikare med minst 17-20mm ögonavstånd - Välj en kikare med detta ögonavstånd om du har tjocka linser i dina glasögon.


Vikt

Vikten hos en kikare är en viktig faktor att ta i beaktande innan man gör sin nya investering. De finns flera faktorer som påverkar vilken vikt en kikare förväntas ha, såsom glaskvalité och tjocklek, linskvalité, prismor, vilket material kikarens kropp är gjord av (magnesium, aluminium och kompositmaterial är i regel lättare) formen på kikaren (takkantsprismor är i regel lättare än motsvarande porrprismor) och givetvis också storleken på linserna. Det är viktigt att man funderar över vilken aktivitet som kikaren mest kommer att användas till. Om man ofta går på längre vandringar så är det sällan lämpligt att välja en kikare tyngre än 600-800 gram, gränsen går ofta (men inte alltid) vid en objektivdiameter på 40 - 42mm. Större kikare med en linsdiameter på 50 - 56mm och däröver lämpar sig oftast för mer statiska observationer, ofta i lågljus, såsom gryning och skymning. Även vid jakt kan en för stor kikare kännas klumpig och tung. Kikare benämns ofta som "kompaktkikare" eller "minikikare" och är då ofta mycket lätta och kompakta i måtten, de flesta kan också vikas ihop så att de blir ännu mindre vid förvaring och / eller på resan, Vissa kikare är redan så små att de inte ens behöver vikfunktionen för att ändå lätt passa i en jackficka (tex. Leica's högpresterande Trinovid 8x20 BCA kompaktkikare).


Fokus

Innan du handlar din kikare, så kan det vara bra att veta vilka olika typer av fokusering som finns att välja på:

Kikare med Centerfokus - En centerfokus är normalt allokerad i center mellan tuberna på kikaren. Detta är det vanligaste fokuseringssystemet, det är lätt att använda och gör det möjligt att exakt justera fokus för det avstånd man skall titta på

Kikare med Individuell Fokus - Ett fokuseringssystem som används för medium- till långa ovbservationer och som oftast finns på marina kikare. För att ställa in fokus så krävs det att varje okular justeras separat.

Fokusfri Kikare - Ett fokuseringssystem som inte kan justeras, utan är inställt på fabrik för att ge skärpa på ett visst avstånd, tex. allt över 50 meter. Nackdelen med detta fokuseringssystem är att okularen är låsta och det fokuserbara avståndet normalt inte kan vara kortare än 35-40 meter. Dessa kikare har inte heller någon inställning för dioptrijustering vilket kan vara viktigt om man vill justera för ett öga som är svagare.


Fokusering

Texten beskriver fokusering av en Bushnell Legend Ultra HD kikare:

1. Justera pupillavståndet tills ni ser en cirkulär bild.

2. Ringen för dioptrijustering är allkoerad direkt nedanför den högra okulardelen. För att låsa upp dioptrijusteringen, dra ringen rakt uppåt. Detta kan vara enklare om du vrider upp den högra okulardelen först (om du bär glasögon, kan du återställa okulardelen till "nedläget" efter ni låst upp dioptriringen).

3. Säkerställ att dioptrijusteringen är inställd på "0" (märkningen på dioptriringen är i linje med 0 på kikaren). Håll båda ögonen öppna hela tiden.

4. Använd det medföljande linsskyddet eller din hand, och täck över det högra objektivet samtidigt som du tittar in i okularen.

5. Använd fokuserratten i mitten (den stora), fokusera på ett avlägset föremål med fina detaljer, tex. en tegelvägg eller trädgrenar) tills dessa uppträder så skarpa som möjligt på den vänstra sidan.

6. Ta bort linsskyddet eller din hand som täcker det högra objektivet, och täck nu över det vänstra objektivet istället samtidigt som du tittar på samma föremål.

7. Rotera den upplåsta dioptriringen för att få föremålet i fokus i det högra okularet. Undvik att vrida dioptriratten för långt eller att applicera våld på densamma. Om du inte kan få objektet i fokus på den högra sidan genom att justera doptriringen, säkerställ då att att den vänstra sidan fortfarande är fokuserad och att centerfokusratten inte har flyttat sig från sin inställning. Dioptrijusteringen på verkar endast den högra sidan.

8. När dioptriringen är inställd för just din syn, tryck då tillbaka justerringen till det nedre läget för att låsa den.

9. Din kikare skall nu vara justerad för dina ögon. Fokusering för alla avstånd sker nu enkelt genom att endast vrida på centerfokusratten. Gör en notering på dioptriinställningen för framtida referens.



Prismor

Ett prisma hjälper till att producera den bild som man ser i en kikare. Utan prismor skulle kikaren visa bilder upp och ner. De två prismatyperna är takkantsprisma och porroprisma. Porroprisma kikare och takkantsprisma kikare är alltid lätta att skilja ifrån varandra. Prismor kan vara faskorrigerade och ha olika ytbehandlingar på samma sätt som linser för att de en ljusare och klarare bild, elle ren bättre och mer naturtrogen färgåtergivning. Kikare med mer exklusiva linser och objektiv har också normalt mer påkostade prismor för att den totala bildkvalitén skall bli den bästa möjligt.

Titta på bilden på Nikon kikarna till höger, porroprisma kikaren är större, tyngre och bulkigare och med en annan form. Takkantsprisma kikaren är mer kompakt, smidigare och lättare, med en rak design. Hur prismorna är placerade i de olika kikartyperna kan man se på bilden. Kikaren är utformad utifrån hur dessa prismor placeras och utifrån den design som skall leverera bilden.


Porroprisma

Porroprisma kikare - är en äldre och större typ av kikare än en takkantsprisma kikare. I en porroprisma så ligger objektivlinserna långt ifrån okularet och aldrig i en rak linje som hos en takkantsprisma. Porroprisma kikare är mycket effektiva och billigare än de flesta takkantsprisma kikarna och kan i vissa fall leverera bättre bilder än en takkantsprisma med samma förstoring och i samma prisklass. Porroprisma kikare ger ett brett synfält, med känslan av en tredminesionell bild. Porroprisma desigen är fortfarande dominerande bland tex. marina kikare, där den vanligaste förstoringen är på 7x, med en linsdiameter på 50mm. En porroprisma kikare är större och lite klumpigare än en takkantsprisma och därför också känsligare för stötar och slag. Porroprisma kikare är att föredra om man har större händer då det finns mer utrymme för ett bättre grepp.


Takkantsprisma

Takkantsprisma kikare - har objektivlinserna och okularen positionerade i en rak linje. Takkansprisma kikare är mer kompakta, rakare och smidigare i designen, lättare att hålla stilla och ofta mycket precist tillverkade. Nackdelarna med denna kikartyp är priset. Precis som med de flesta optiska produkter så får man vad man betalar för. Takkantsprima kikare är mer robusta, tåligare mot stötar, lättare, enklare att fokusera och oftast med en ännu bättre detaljrikedom och upplösning. Dyrare kikare från topptillverkare såsom Zeiss, Swarovski och Leica har alla sina toppmodeller i takkantsprismaform. En porroprisma kikare är idag i första hand en kompromiss med plånboken, vill man ha det bästa och smidigaste så är takkantsprisma att föredra.

Stabiliserade Kikare

Gyrostabiliserade kikare. Speciellt användbara för observationer från båt, helikopter, flygplan eller andra rörliga plattformar. Kalla och skakiga händer eller vibrerande underlag spelar ingen roll, bilden är ändå lugn och stabil i alla situationer. De flesta modeller är helt vattentäta och mycket väl lämpade för hårda förhållanden, tex. på havet. Fujinon's toppmodeller kommer även med mörkerfunktion för observationer på natten.